I en valstakt

som en balettdansös som plötsligt faller ner på knä
skriver jag poesi

Det är bara att sätta ett hårstå i munnen och öppna fönstret

Det är när jag sitter här med en av många noveller som ska skrivas, som jag inser att det är våra egna hinder i hjärnan som sätter stopp på oss. För egentligen kan ju åsnor flyga när de har druckit påskmust, eller hur?